Starka varumärken väcker starka känslor - eller hur är samtalstonen på Fotosidan? #blogg100

Hur är samtalstonen oss emellan här på Fotosidan - i bloggar, i bildkommentarer och i de olika diskussionsforumen? Har vi tappat bort "god ton" och "allmän hyfs"? Eller har vi aldrig haft det? Eller låter vi enskilda incidenter, allmänna surpuppor samt verkliga eller upplevda påhopp ta för stort mentalt och verbalt utrymme?
Eller är det så enkelt att starka varumärken väcker starka känslor?
Och allt som inte passar perfekt in i den allmänna "så skall vi vara" mallen - som tex DOGMA - är väldigt provocerande för vissa? Kanske med all rätt?
Så om man inte vill provocera någon fotosidan-medlem i onödan ska man helst fotografera fåglar, gärna med Canon eller Nikon och sedan blogga om det i allmänna, möjligtvis lätt humoristiska ordalag… ;-)


-affe
Jag blandar mig inte mer i de hetsiga diskussioner de leder ingenstans. För och emot färg och svartvitt eller Nikon, Canon Leica o.sv. Låt oss tala om fotografering.
Hälsningar Erik / DK
Sanningen ligger väl som alltid i betraktarens öga, men där jag ändå kan tycka att det finns en ökad känslighet i båda lägren, både hos de som förfäktar en ide och de som tycker annorlunda. Det blir lätt, enligt min uppfattning grad av rigiditet hos alla som tycker att det de gör är det enda rätta vilket försvårar fortsatta diskussioner och får dem att spåra ur med plumphet och onödig hätskhet som följd.
Jag har inget bra svar eller någon smart lösning att hålla normal och anständig samtalston, men jag tycker ändå det är viktigt att fortsätta diskutera, att fortsätta hålla på sitt och ge uttryck för sin åsikt. Lyhördhet och respekt är viktiga ingredienser, även i hetsiga diskussioner.
frånsett Leica alltså ;)
för med internet så kan nästan alla vara med i diskussionerna!
Så va det inte förr!
Å vad gäller Leica, så är Leica analog för mig!
Å det kan det nog också bli en diskussion om! :)
/B
Förr fans det en redaktör eller en litteratör som slängde skräpet i papperskorgen, så att läsekretsen inte behövde ta upp sin tid med svaga texter och rent befängda resonemang. Numera när alla kan säga sitt, och även gör det, står man inför ett tidsödande sorteringsproblem.
Ordspråket säger att; "det som väl har kommit ur munnen, går inte att stoppa tillbaka in igen" - på nätet är det ännu värre. Det som man väl har skrivit, ligger kvar och är sökbart för avsevärda tider. Det borde alla ordbajsande illiterata personer tänka lite närmare på.
Passande med en kommentar som håller en synnerligen otrevlig ton :)
OK - jag kanske inte bemödar mig om ett "trevlighetsindex" anpassat just för dig, men hur förhåller det sig i sak?
/MIkael Good
Naturligtvis är Leica M 240 en kamera för fotografer också, men det ÄR många som köper Leica för statusen snarare än dess fotografiska kvaliteter. Skriver man något negativt om dessa kameror är det dock genast ett gäng som dyker upp och kommenterar att skribenten minsann inte vet vad Leica är, aldrig har hållit i någon eller är allmänt obegåvad och inskränkt.
Leica gör bra kameror (fast jag är inte övertygad om att Leica T är så himla bra att det motiverar priset), men de har precis som alla andra tillverkare nackdelar.
Mikael!
Nja, myt och myt...? ;)
Leica har ett mytos omkring sig som lockar människor med pengar!
Även om man inte har en Leica, så vet man vad Leica är!
På 1930-talet och fram till 1950-talet och kanske ännu längre fram, så va det andra kameror än Leica som var mer exklusiva, tex Contax med sin Zeissoptik! Så gärna Zeissoptik på en Leica på den tiden!
Men så kom M Leican som var en mycket smidig kamera för bla pressfolk, och det var sökaren som var revolutionerande men även de små kompakta och nu ljusstarka objektiven!
Även om en del fritänkade pressfotografer gärna satte på Canon och Nikonobjektiv!
Och så blev den analoga M Leican en gatufotokamera för en liten men välkänd grupp fotografer!
Å de e väl där som den ursprungliga historien om Leica slutar! ;)
Nu är Leica ett skickligt, stort och kunnigt optikföretag, men mycket bra produkter som lever gott på det lilla röda märket! Även bland läkare och tandläkare och gemene man! :)
/B
Jag förstås absolut tjusningen med dyr finmekanik (även om jag inte skulle lägga de pengarna på en klocka), men jag tror inte Leica T innehåller särskilt mycket av mekanik ;)
M6:an var väl ungefär lika mycket dyrare då i förhållande till Canon F1n och Nikon F3, som M 240 är i förhållande till D4 och 1DX, så egentligen är det inte så stor skillnad jämfört med då, M6 var väl inte heller "bättre" än konkurrenternas proffskameror, men annorlunda (precis som M 240 är idag).
Det finns alltså utrymme för många att reta sig på saken - men att reta sig på till exempel dogmafotografi övergår mitt förstånd. Det är ju en mycket nyttig privat övning i att lära sig utnyttja en brännvidd
Det är inget fel på s.k. dogmafotografi. När jag är ute och fotoflanerar använder jag oftast bara en brännvidd (och jag försöker oftast låta bli att beskära bilderna), men jag ser inte vitsen med att helt låsa sig till det eller varför man för den delen måste berätta att bilderna minsann är tagna enligt den metoden - är bilderna bra spelar det väl ingen roll vilka regler man följt?
Naturligtvis! När bilden ligger på bordet, är det den som gäller. Det är ju lite märkligt att folk inte kan låta bli att yva sig över oväsentligheter. Som jag antyder ovan, ser jag dogmafotografi som en privat övning för att skärpa bildseendet. Man gör det för en begränsad tid. Själv körde jag bara med 50mm för 24x36 under stora delare av vintern - mycket uppfostrande, men jag skulle inte komma på idén att presentera det färdiga bildresultatet som dogmabilder. Fånigt i överkant... :-)
Mm, det är precis det jag vänder mig mot - att ge en viss typ av fotografering ett namn (i det här fallet dogma) och sedan konstant presentera bilderna med att de är tagna med den metoden. Det är för mig totalt ointressant HUR en bild är tagen eller beskuren om den är bra, och det är för mig som fotograf lika ointressant att berätta det. Dock händer det att jag berättar vilken utrustning jag använt, eftersom prylar trots allt är lite kul :)
Anders varför vända dig mot någon enskild intressegrupp? Det finns givetvis massor av grupper med särskilda och i visses ögon "konstiga" regler. En av reglerna kan vara lika bra som de andra och det är helt FRIVILLIGT att delta. Jag kunde aldrig hitta till att hetze mot andra gruppers regler som jag tycker är konstiga och onödiga. Sluta nu och låt Dogma-gruppen vara och fortsätta att ha kul i egna grupper.
Vänliga hälsningar från Erik / DK
Jag har inget emot Dogmagruppen, jag bara tycker att det inte passar mig med den typen av begränsningar.
Det finns "begränsningar" eller regler i de flesta grupper här på FS. Och då slutar jag diskussionen här.
Hoppa till andra diskussioner / debatter :-)
Med många vänliga fotohälsningar från Erik / DK
Mvh/Jörgen
Hehe, ja för många är foto i allra högsta grad en materialsport :)
/Mikael Good
Den typen av hantverk gillar jag, men jag tycker inte det är värt att betala för det när det gäller en digitalkamera som är omodern om något år. Det är en viss skillnad mot att köpa ett mekaniskt armbandsur som håller hur länge som helst.
Jag tycker också det är tämligen onödigt att lägga den energin på just produkter som har såpass kort "hållbarhet" som digitalkameror (och annan elektronisk utrustning).
Håller fullständigt med dig Wolfgang - text under bilderna och riktiga namn på fåglar, blommor och bilar :-)
Med fotohälsning Erik / DK