Leica street shooter
Canon 5D, 24-70/2,8 L (Leica II 1930, med en modern, 2001, Summicron 50mm i 39mm LTM)
Efter allt testande, bloggande och funderande på Leica M8 fick jag ett akut behov att återvända till rötterna ;-) I mitt fall innebär det en Leica II med en extra - glasklar- 50mm sökare (SBOOI på Leitz-språk) och en Summicron 50mm. Ibland en äldre inskjutbar modell men oftast den senaste generationen från Leica. Båda såklart i 39mm LTM gänga. Original Elmaren är lite för mjuk för min smak ;-) Och nästan alltid - laddad med Tri-X....
Vad är då fördelarna med denna utrustning?
1. Analog och mekanisk, äkta film-korn, ingen skärm att kolla histogrammet på ;-)
2. Ingen ljusmätare, antingen en lös sådan eller en massa erfarenhet...
3. Ett handhavande och en sökare som tvingar dig att sänka tempot och vänta in "rätt ögonblick". Dvs ingen motor, ingen zoom, ingen autofokus - men en exakt mätsökare!
4. Tyst, diskret och ej provokativ.
5. Du använder (sånär som på objektivet) samma utrustning som HCB tog de flesta av sina mest berömda bilder med - som att köra runt i Michael Schumachers Ferrari ;-)
Fotograferandet som en sorts mediation med bilden i fokus - inte tekniken!
Har du smygkollat på ett av mina album?? ;) :)
http://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=108161
Retrograd!!
Hur som helst Johan, detta är fotokonst du beskriver!!
Zen och konsten....!
Körde själv med en M Leica UTAN exponeringsmätare på 1960-talet...!?
F-n vet hur det funkade!? ;)
Men det måste det ha gjort, för jag har en massa negativ! :)
Men det fanns fantastiska hjälpmedel!
I varje Tri-X kartong låg en liten papperslapp med framkallningstips OCH exponeringstips! :)
Och så fanns Exponeringsstickan TEKNO /Från Katrineholm.
Se testen av stickan här på FS: http://www.fotosidan.se/reviews/viewreviews.htm?ID=11683
/Bengan
Ps. Kollade faktiskt med tryckeriet som tryckte stickan för nå't år sedan, OM dom kunde ha någon kvarglömd låda på vinden med stickor! ;)
Men icke!
Däremot kom en av de äldre (pensionär numera) ihåg tryckningen av stickan! :)
Det du kallar "Retrograd" fotografi är för mig själva "fotografin" i sin mest rena och avskalade form. En kamera, ett objektiv, en film (och ingen ljusmätare:-) För mig blir utmaningen att ta det synsättet in i den digitala världen.
Motsägelsefullt - men det måste finna ett sätt...
Under mina år som fotolärare så var alltid första lektionen att ta ur batterierna (det var på den tiden då de flesta kameror fortfarande var mekaniska :-) och exponera en rulle Tri-X. Enda hjälpen - tabellen som följde med i filmpaketet. Sedan trycktes exponeringstabellen ofta på insidan av filmkartongen. Och sedan försvann den...
/johan e
Jor'å,
jag har ett album här på FS som heter "Retrograd", och som funnits några år, med i stort samma tankegångar du talar om här!
Det här med att återkoppla till "fotografins ursprung" då och då, det tror jag är bra av flera skäl, dels för att att förstå och känna att man behärskar en enkel, men ändå utmanande typ av fotografering!
Som då ger självkänsla,
och då som sagt, utmanar!! :)
Sedan kan en sk "enkel" fotografering ge stunder av fin meditativ fotografering,
tex där man flanerar och väntar in kommande "fotomöten..."
Zen och konsten att fotografera! ;)